Poesia kaiera
Poesia kaiera
Frank O’Hara
itzulpena: Beñat Sarasola
2025, poesia
64 orrialde
978-84-19570-39-0
Frank O’Hara
1926-1966
 
 

 

Poema

 

Ordu erdi lehenago iritsi

banaiz ere faltan izan zaitut:

giltzak hautsik gabe daude mahai

gainean eta komuna

 

burbuilatzen ari da oraindik. Metroko

zein minutuk izan

behar zuen agur egokia?

Konexioak hobeak izatera

 

zure eztarriko minak utziko

al zizun xuxurlatzen

“Adieu, sagesse, zurekin

geratuko naiz betiko”?

 

Bakardadean naiz orain. Soilik nire

aurpegiak iltzatzen ditu begiak

leihoaren atzetik, erregistroa,

paper zuri hau.

 

Alkandora beltza eta

zapatilak jantzi ditut, Glazounoff

txistukatu eta gela

zikina atontzen saiatu.

 

Bart esan nuen: “Gaixo

nago”. Gaur haizetsu da.

Errezelak bilduta

daude baina beste

 

nonbait da eguzkia. Film

guztiak ikusi ditut. Uste

dut negar egitera noala.

Bai. Denbora-pasa.

 

Poem

Although I am a half hour / early I just missed you: / the keys are dustless on / the table and the toilet // is still bubbling. What / minute on the subway should / have been a proper goodbye? / If connections had been // better would your sore / throat have let you whisper / “Adieu, sagesse, I’ll / stay with you forever”? // I am alone now. Only / my own face stares back / from the window, the / record, this white paper. // I put on my black shirt / and my sneakers, whistle / Glazounoff and try to / pick up the dirty room. // Last night I said “I’m / sick.” Today is very windy. / The curtains are pulled / back but the sun goes // somewhere else. I’ve / seen all the movies. I / think I’m going to cry. / Yes. To kill the time.