Poesia kaiera
Poesia kaiera
Giorgos Seferis
itzulpena: Maite López Las Heras
2024, poesia
64 orrialde
978-84-19570-20-8
Giorgos Seferis
1900-1971
 
 

 

XIV

 

Orain,

igarpenaren berun urtuarekin

udako itsasoaren dirdirarekin,

bizitzaren biluztasun erabatekoa;

eta iragatea eta gelditzea eta etzatea eta izutzea

ezpainak larru laztandua,

oro erretzen saiatzen da.

 

Pinuak bezala eguerdian

erretxinak hartua

berehala garra sortzen du

eta jada ez du sufrimena nozitzen—

 

deiadar egin zien umeei errautsa bildu

eta erein dezaten.

Gertatu zena egoki gertatu zen.

 

Eta gertatu ez zen hura ere

erre egin behar da

eguerdi honetan eguzkia iltzatu denean

ehun petalodun arrosaren bihotzean.

 

 

ΙΓ

Λίγο άκόμη καί θά σταματήσει, ό ήλιος. / Τά ξωτικά τής αύγής / φύσηξαν στά στεγνά κοχύλια' / τό πουλί κελάηδησε τρεις φορές τρεις φορές μόνο- / ή σαύρα πάνω στήν άσπρη πέτρα / μένει άκίνητη / κοιτάζοντας τό φρυγμένο χόρτο / έκεΐ πού γλίστρησε ή δεντρογαλιά. / Μαύρη φτερούγα σέρνει ένα βαθύ χαράκι / ψηλά στο θόλο τοΰ γαλάζιου — / δές τον, θ’ άνοίξει. // 'Αναστάσιμη ωδίνη.