Hamlet, William Shakespeare

 

Iztegia

 

          Itz-berri zale ez ba'naiz ere, ba-daude euskeratze ontan itz berriak, naitanaiezkoak baititugu batzutan. Itz zarrak arkituko dituzu ere, irakurle, gutxi oituak, edo-ta euskalki bat bakarrenak diranak; guziok gure ditugu ta erabilzeko zuzenbidean eta bearrean gera. Irakurtzeko lagungarri izango zaizulakoan ipintzen dut iztegitxo au, orietako itzez eratua.

 

A

Abagune.— Mugon, garai; erderazko conyuntura, conjoncture. (B).

Adei.— Gizabide; cortesía, deferencia, déférence. (BN-baig). Gracia.

Agerraldi.— Escena. (Ager-aldi).

Agertoki.— Escenario. (Ager-toki).

Aidekeri.— Aideen arteko aragikeria. Incesto.

Aieru.— Gesto, visaje. (L).

Aintzindari.— Jefe; heraldo. (Aintzin-tik) (AN, L, S).

Aitor.— Testimonio. (G).

Aitzi.— Aurka, kalte; contra. (S, arc.).

Aitzurdin.— (Aitz-urdin) Mármol.

Aker-gizon.— «Sátiro» adirazteko eratu dut itz ori.

Aldarrikatu.— Pregonar; predicar. Aldarrikari, predicador. (B).

Alderrai.— Noragabe dabillana; errante, vagabundo. (B).

Aldika.— Relevo, turno. (Bera - L. Mendizábal).

Alote.— Ezbai, zalantza; duda.

Altxor.— Urreta, dirutza; tesoro. (G-and-don).

Ameskeri.— Burtzoro, erokeri; delirio.

Anartean.— Bitartean; mientras, entretanto. (Duvoisin).

Ankura.— Aunditsu, gurintxa; tumor. (BN-s, R, S).

Antzeztu.— (Antz-etik) Imitar, representar. Antzezlari: representante, comediante. Antzerki: comedia, drama.

Apen.— Asperkunde: venganza. Apendu: vengarse; Apentzaille: vengador. (G).

Aoki.— Cortejo fúnebre. (AN, BCc).

Aratz.— Garbi, txukun. (L).

Arantzurde.— «Porpentine» edo «puerco-espin» euskeratzeko erabilli dut itz au.

Arbuio, Arbuiatu.— (BN, L, S) Desprecio, despreciar.

Aribide.— Uso (Olabide, «Itun berria», 417).

Ariketa.— Ocupación, trabajo (Bera - L. Mendizábal).

Arteskarra.— (S) Cible, but d'un tir; hito, blanco de un tiro.

Arratz.— (B-oñ) Tambor, timbal.

Asmamen.— Facultad inventiva, genio (¿B, G?).

Atal.— Parte, fragmento, ta emen, «acto de una obra teatral».

Atzalgai.— Argumento (Atzaldu-gai).

Atxillo.— Preso; Atxillotu: preso artu. Atxilloketa aurren yokoa da Bizkaian.

Aupide.— (Autu-bide) Voto.

Auskortasun.— Fragilidad.

Auzi-yaun.— Ebazle, jueza («Orixe»).

Auzi-egun.— Día del Juicio.

Azal-apain.— Afeite.

Azaluts, Azaluskeri.— Hipócrita, hipocresía (Olabide).

Azku.— Celo, afán, energía. (BN-s. R).

Aztamakil.— Lanza. (Bera -L. Mendizábal).

Aztatu.— (BN-c) Tantear, sondra.

Aztiantza.— Augurio, presagio. (Bera - L. Mendizábal).

Aztondatu.— (BN-s, R-uzt) Averiguar, inquirir.

Aztoredun.— Halconero. (Aztore-dun).

Aztura.— Experiencia (Azkue, «Morfología»).


B

Babeskin.— (Itz-berri) Escudo.

Bakaldun.— (Itz-berri) Monarca.

Bakide.— (Itz-berri) Afín.

Balbe.— (B) Muerte.

Barano.— (S-arc) Inguruan, al rededor.

Begirari, Begiraldi.— Centinela ta guardia esan nai dute; lenengoa Zubero'n eta bigarrena Lapurdi'n.

Barrandari.— (AN-b) Espía.

Berme.— (BN, Lc, Sc) Fiador, caución, garantía.

Betegin, Betegintzarre.— (Oihenart) Perfecto, perfección.

Bilbatu.— Tramar, urdir. Itzai buruz, «bilbea», sintaxis adirazteko erabiltzen dugu, Olabide'ri yarrai (V. «Itun berria» IX).

Biotzondo.— Sentimiento (V. «Orixe», «Biotz-Begietan», XXII).

Biurpen, Biurtzaille.— Traducción, traductor («Orixe»).

Biurritza.— Sedición (Duvoisin).

Bulko.— Idea (R-uzt).

Bultzagai.— Incentivo (Bera - L. Mendizábal).

Burnibizi.— Imán (Bera - L. Mendizábal).

Burniori.— Bronce (Bera - L. Mendizábal).

Buruntza, Buruntzatu.— Corona ta coronar (Olabide).

Buruzut.— Altivo (L).


D

Dordo.— Calamidad, desgracia (Olabide).


E

Eden.— Veneno; Edendu, envenenar. (B).

Ebazle.— (B) Juez; tercero en discordia. Ebaztegun: Día del Juicio. (Olabide).

Egitsari.— (B-mu) Hazaña (V. Azkue, «Morfología»).

Egonarri.— (G-and-bid-ori) Paciencia.

Einkatu.— Equilibrar (de ein (BN, L, S) proporción, medida).

Ekera.— (G-ez) Oriente (egutera-tik).

Ekuratu.— (S) Detenerse, pararse.

Ele-eder.— Literatura (Orixe).

Eliku.— (S) Abstenerse.

Elkaitz.— (BN, L, S) Infortunio.

Entzindu.— (B-arc) Confiar. Entzite: confianza. Entzinkor: confiado.

Eortzi.— (AN, L) Enterrar. Eortzeta: entierro.

Erabeti.— (NB, L, S) Tímido.

Erakusburu.— Ejemplo.

Eratorri.— Hacer venir.

Erbal.— Débil, achacoso, paralítico.

Ereskitza.— (Itz-berri) Escala (musical).

Erkidego.— Sociedad, comunidad (Del L. Erkide: común, copartícipe).

Erregegai, Erregeseme.— (De Errege) Príncipe.

Eroapen.— (B) Paciencia.

Eskimel.— Alfiler.

Espen.— Censura.

Espetxe.— (Itz-berri) Cárcel.

Esteri.— Tamaño, estatura (B).

Etoi.— (G) Traidor.

Etxari.— Sala. (B).

Ezain.— Indigno (Zaitegi: «Sopokel'en Antzerkiak»; 176. «Orixe». «Urte guziko Meza ta Bezperak», 56).

Ezatsu.— (G-iz) Húmedo.

Eztidario.— (B-a) Melifluo, meloso.


G

Gaitzurre.— Peligro.

Gaitzitu.— (BN, R, S) Ofender, contrariar.

Gaizkatu.— (Itz-berri) Salvar.

Galbidetsu.— Peligroso (de Galbide, peligro).

Galdatu.— (B, G) Fundir.

Galen.— (B-arc) Escarmiento, desengaño, desilusión.

Galga.— Marca.

Galtzori.— Peligro.

Gantzurrin.— Ungüento (Olabide).

Garastatu.— Regar.

Garbai.— (B) Urriki, damu.

Gardi.— (B,arc) Parecer, opinión.

Gebendu.— (B,arc) Vedar, prohibir.

Gerendu.— (B,arc) Deshonrar.

Gerren.— Estoque, florete (V. Azkue, Diccionario, Prólogo, XXII).

Gertakuntza.— Preparativo.

Gertari.— Acontecimiento; suceso.

Gezi.— (AN-est, S. P.) Dardo.

Gezna.— (L) Mensaje. Geznari, Geznadun: mensajero.

Gibel-beldur.— (BNc, L) Desconfianza.

Gibelkari.— (BN-s, L-ain) Remolón, retraído.

Gizaguren.— Héroe.

Goraipatu.— (S). Alabar; exaltar.

Guda.— (Gudu) Guerra; Gudari: soldado Gudalburu (Gudari-buru), oficial, jefe militar, Gudarozte: ejército. Gudazale: belicoso. Guda-abas: pertrechos bélicos.

Gurbil.— (BN) Prudente.

Guren.— (B) Santo.


I

Idatzi.— Escribir. Idazki: carta. Idazkai: escrito. Idatzi: libro. Idazkola: pupitre. Idazle: escritor. Idaztune: pasaje.

Igarle.— Profeta.

Igitu.— Moverse. Igikun: movimiento. Igige: inmóvil.

Igorri.— (N, L, S) Enviar, expedir, gastar. Igorpen: gasto.

Iguriki.— (BN, L) Esperar, aguardar.

Ikastun.— Instruído, ilustrado.

Ikurdi.— (Itz-berri) Escudo.

Illeorde.— (L) Peluca.

Il-mai.— Túmulo adirazteko erabilli dut itz ori.

Il-erazte.— Asesinato (Il-erazi'tik)

Illartitz.— Epitafio.

Illobi.— Sepultura.

Inka.— (L) Crisis, momento difícil.

Iñartxi.— (B-arc) Envidia.

Iratxo.— Fantasma, espectro. Sinon. Mamu.

Irauzi.— (AN, G) Desquiciar.

Irazale.— Creador (Itz-berri). Irazan: crear.

Irudimen.— Imaginación.

Iskillo.— (B,arc) Arma.

Ispixo.— (BN) Apuesta.

Istalgaratu.— (L) Prepararse, resolverse.

Istinkari.— Calafate.

Itoltza.— (L) Faja, ceñidor.

Itun.— (B) Convenio.

Itzalgaizka.— A hurtadillas.

Iziogarri.— Incentivo (B).

Izkaro.— (Itz-berri, iz (itsaso) garo'tik, «ros-maris» bezela) Erromerua (Zaitegi-Olabide).


K

Kementsu.— (G) Valiente.

Kokatu.— (BN-ald, L-ain) Posarse.

Kosko.— (ANc, L) Cráneo, calavera.

Kusko.— (L-ain, S) Capullo.


L

Larderiatu.— (BNc, Lc, Sc) Conminar, amenazar, corregir.

Larrugin.— Curtidor.

Larrutx.— Pergamino. (Azkue, «Euskalerriaren Yakintza»).

Lekore.— (L) Fuera, (hors, dehors). Ate, kanpo, landa.

Leotz.— Calabozo, mazmorra.

Leratsu.— Apasionado, vehemente.

Lerra, lera.— Trineo, narria.

Lerrokatze.— (Lerrokatu-tik) Alistamiento, enrolamiento.

Lortu.— (B) Conseguir.

Lubil, Lubira, ludi.— (Lur-etik) Mundo.


M

Mamu.— Fantasma, espantajo, monstruo.

Martzal.— (B) Noble, apuesto (¿del español marcial?)

Margo.— Kolore. (Hervas, «Catálogo de lenguas») Itz au ez da orain gure errietan erabiltzen, baiña Bizkaian bizirik dugu Margul «descolorido» artatik etorria.

Mardaillari.— Calumniador. Mardailla: calumnia, murmuración de Zubero'n.

Mari-burduntzi.— Libélula, caballito del diablo.

Matxintzale.— Levantisco, rebelde.

Mende.— (AN, BN, L) Siglo.

Menpeko.— (B, G) Súbdito.

Mintzul.— Mutu. Mintzo gabea, Margul, margo-gabea dan bezela.

Morroillope.— Cárcel (Morroillo-pe) (B-oñ, G).

Muskertzar.— Cocodrilo (Musker-tik). Musker verde da ere. «Gure gazte denboran Gipuzkoa'ko Belauntza'n onela esan oi zan» Orixe.


N

Nare.— (BN, Sal) Tranquilo.

Narea.— (B,arc) Linaje.

Narriotu.— (L) Profanar.

Narritari.— Bufón, bromista, provocador. (L. N.).

Noarroin.— (L,arc) Menesteroso, indigente.

Noku.— (BN, S) Defecto.


O

Obigille.— (L) Sepulturero.

Ogen.— (BN, S) Pekatu, Ogendi: pekatari.

Oixezki.— Occidente. (Olabide, «Itun Berria», 23 orrialdea).

Oinbillur.— Grillo, grillete. (Olabide, «I-Berria», 1,10).

Okin.— Panaderua, boulangera. «Oraindik bizi da itz au iltzear ba dago ere». Orixe.

Oldozkai.— Pentsamentu. Oldoztu: pensar (AN, ms-Lond) Azkue. Olde: instinto.

Oldarraldi.— Asalto, acometida.

Olerkari.— (Itz-berri) Poeta. Olerki: poema.

Oltxoak.— Tabletas (idazteko) «Antziñakoek etzuten paperean idazten: oltxo batzu argizariz estali ta aietan idazten zuten ezten batez». Iraizoz, «Yesu-Kristo Gure Yaunaren bizia», 12. orria.

Ondikotz.— (AN-b, L-get) Zorigaitzez! iay! por desgracia.

Ondalan.— (L), Excavación. Ondalan egin: excavar.

Oragun.— Belaki, belogi; esponja. (Olab. «I. Berria», 92, 149, 314).

Oroikidazti.— (Itz-berri) Libro de memorias, memorandum.

Orrits.— (BN-arc) Festín.

Oski.— (are) Zapato.

Otoigu.— (S) Oratorio, capilla.

Otsezti.— (Itz-berri) Melodía. (V. Azkue «Ardi Galdua». 158'garren orria).


S

Sakote.— (AN, G) Fiambre.

Sapa.— 1º. Bochorno, tiempo pesado; 2º. Boga, fama.

Sapin.— (B, G) Lino.

Sastakai.— Puñal.

Soillaru.— (L) Galería.

Sori.— (BN, L, S) Lícito.

Suaga.— (Itz-berri) Cañón.

Suleze.— (B? G?) Infierno.


T

Targo.— Cisma, herejía.

Turutots.— (Turuta-ots) Toque de corneta.

Txabux.— (B) Túnica.

Txirlarri.— Perla (V. Olabide, «I-Berria», 42'garren orria).

Txundio, Txunditu.— Admiración, quedarse estupefacto (AN-ulz).


U

Ulertu.— (B) Comprender, entender.

Uztar.— (L) Sostén, soporte.


X

Xaki.— (AN-b) Marca, muesca.

Xede.— (BN, L, S) Fin, intención, designio.

Ximiko.— (AN, BN, L) Remordimiento, pena interior.


Y

Yaidura.— (L) Inclinación, pasión.

Yarauntsi.— (B,arc) Heredar, herencia.

Yaregin, Yaregille.— Salvar, salvador. (Bizkai-Guipuzkoetako mugan: Leintza).

Yaulki.— (G) Referir, narrar.

Yauralki.— (Itz-berri) Trono. (Yaun-alki).

Yaurerri.— (Itz-berri) Reino (Yaun-erri).

Yaurgo.— Señorío, imperio.

Yaurlaritza.— (ltz-berri) Gobierno. (Yaurri: gobernar).

Yaurespide.— Religión. Yauretsi itz zarretik ekarria.

Yauskortasun.— (Erorkortasun) Fragilidad.

Yoale.— Campana. (AN).

Yokabide.— Yokaera, yarduera, ibilte, bizikera; Conducta.

Yomuga.— Elburu, xede, fin; blanco.


Z

Zaamiola.— (L) Oboe.

Zador.— (B). Secreto.

Zagon.— (R-bid-uzt) Impermeable, sobretodo.

Zapartingarri.— (BN-ost) Cómico, bufón.

Zapatzaille.— (de zapatu), Opresor.

Zarrastel.— (B) Despilfarrador, pródigo.

Zemai, Zemaitu.— Amenaza, amenazar (B).

Zenbakizti.— (Izt-berri) Aritmética.

Zerga, Zergaduru.— (BN, L.) Tributo, tributario.

Zildai, Zildaikatu.— Sello, sellar. (V. Olabide, «Itun Berria») .

Zillarbizi.— Mercurio.

Zimardika.— (BN-haz) Equívoco, palabra de doble sentido.

Ziñesbide.— Prueba.

Zirrara.— Impresión.

Zitaldu, Zitalkatu.— (L) Envenenar.

Zogi.— Recatado, circunspecto.

Zozko.— (B) Constitución (del cuerpo).

Zulapetzaille.— (de zulapetu) Minador, zapador.

Zurbil.— (B, G) Pálido.

Zuribide.— Excusa.

Zuritu.— Paliar, disimular, adular.

 

 

© Bingen Ametzaga

 

 

Hamlet, William Shakespeare
Antzez-lagunak / Lenbiziko atala / Bigarren atala / Irugarren atala / Laugarren atala / Boskarren atala
Itzaurrea / Antzerkiaren aria / Iztegia

 

 

"Shakespeare euskaraz" orrialde nagusia


www.susa-literatura.eus